Namnlös titel i brist på annat

Nu har det gått lite drygt 2 veckor sedan Belle startade på Bergsåker, total katastrof enkelt förklarat.
Nathalie rider som alltid perfekta lopp och gjorde så även den här gången, det som gick mindre bra var att jag åkte ifrån travet med en halt häst som var med drygt halva loppet innan han blev diskad och tog sig av banan halt. 

Jag hade en olustig känsla hela dagen och hade jag följt den känslan kanske han hade fått lite kortare rehab? Inget konstigt i värmning, men efter halva loppet var han framhalt. Trodde först det berodde på tappsko men den var på fel ben. Jag hade mina misstankar om vad det var han drabbats av och jag fick det bekräftat hos Per 2 dagar senare. Tack å lov hade jag varit klok nog att boka veterinärbesök efter den starten för ett böjprov men det blev lysa böjsena istället.

Han har en blödning på ytliga böjsenan vf, nedre delen insidan av kotbenet. Han har tagit allt med ro, inneburit boxvila och nu konvalescent hage, märks dock på honom att han inte är glad över att stå stilla och inte träna. Men jag hoppas att jag så småningom ska kunna börja skritta uppstuttet på honom, vi börjar imorrn med att gå 5 minuters promenad och se hur han tar det. 

Chansen att han kommer tillbaka som travhäst lät positivt enligt vet, men kanske inte just som montéhäst . Så vi har ett beslut att ta sedan när det visar sig om han håller för träningen först och främst, men det är långt kvar innan dess.

Jag hoppas innerst inne att han kan tävla i monté igen då det inte är rättvist att tävla honom i sulky då han inte har nerverna för det, men visar det sig att det inte går blir han kvar som ridhäst till den nivån han klarar det utan att dras med sina skavanker.

Han är ju trots allt min guldklimp till trashank och jag ångrar inte en sekund att jag köpte honom. Jag visste exakt vad jag köpte och det han har gjort hittills på banan är mer och lite till vad jag kunde drömma om. Något som däremot är surt är att veta vad han är kapabel till men det som hindrar honom är hans skavanker, att han inte får visa det. 

Nu kanske jag låter negativ, men håller mig på den sidan så jag slipper ta ett hårt bakslag om det visar sig att jag har rätt. Då kan man glädjas åt framgång om jag har fel. 

Måsen är tjurig och så även jag, förhoppningsvis är det inte sista gången Måsens storkliv blåser om på upploppet 😎


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0