Det var ett bra tag sedan jag skrev något här, jag har bland annat sålt Bonneville och jag tog med mig Belle och flyttade till Matfors skogarna. Jag befinner mig numera i Lucksta och Belle står uppstallad hos sin trogne körsven Jonas Martinsson i Västerböle som ligger ca 10 minuter ifrån min lägenhet. Vi har stått här sedan mitten på mars och jag tror att vi båda trivs väldigt bra.

 

Belle fick inleda förra vintern rätt lugnt då vi fick en del trassel i sensommaren ifjol, efter ett veterinärbesök ner till Hudik fick vi en varning på ett gaffelband givetvis på samma ben han haft problem med tidigare, denna gång satt det i hasen.. han skulle ta det lugnt i ca 2-3 månader så det blev mest bara lugna skogsturer och skritt.

Fram mot våren blev det en del banjobb i Belles stil, dvs långsamma och långa jobb innan det blev årsdebut i mitten på maj, vilket han gjorde med stil. Han blev 3:a på fina tiden 17/2640m, inte trodde jag att klumpen skulle göra så bra ifrån sig i årsdebuten, men Mari skötte tömmarna perfekt och han fick ett bra lopp.

Sedan har det rullat på rätt bra i sommar, han har oftast tagit med sig pengar hem, men givetvis har han haft sina kära galoppskor på också..

 

Nu senaste starten den 18 augusti åkte vi med stor förhoppning upp till Solänget på Kusk EM, Belles kusk såg ut att ha lite å köra med i början av loppet och han var som en bomb i värmningen då jag värmde själv, men redan 6-800 kvar var det slutkört med Måsen, han stannade till rejält och harvade sig i mål på 20/2640m helt sopslut när han kom in i stallet.. förbryllade åkte vi hemöver med en slutkörd Mås i släpet.

Blodprov togs givetvis dagen efter, när vi fick svaren på dessa blev vi ännu mer brydda då de visade normala värden, Måsen var alltså inte sjuk? Han ställdes av helt, fick bara lufsa runt i hagen och en veterinärtid bokades efter lite velande och bollande från alla håll och kanter.

När vi väl hade fått domen hos veterinären visade det sig att han inte var så fräsch i sina gamla påkar som hängt med ett tag, det blev åtgärdning x2 efter återbesök 2 veckor senare och ytterligare vila då han inte var helt ok.

 

Nu har det gått ett litet tag sedan dess och Måsen har även fått hälsa på bästa Monika Nilsson, dessvärre var det inte alls så bra i Måsens gamla kärra, han har trots sina få starter i livet haft ett väldigt slitigt liv med mycket skador och det har satt sina spår. Han har ett kors som sitter lite snett och vint, dvs vänster höftben är skjutet inåt/framåt och det gör att alla hans muskler på vänster kors/bak är extremt spända och korta. Monika gjorde det hon kunde och nu ligger bollen hos oss, massera massera och åter massera och träna lite på det.

Många övningar där han verkligen måste sträcka ut hela sin vänstra sida, klättra för att skjuta på lika mycket med båda bak osv.

Som han gör nu, överbelastar han höger bak och har därför en biffig höger sida medans vänster är väldigt klent.. när högern inte längre orkar i loppen börjar han dra det benet och blir muskeltrött, tänk vad enkelt allt är när man vet svaren?

 

Nu har vi påbörjat lite rehab/igångsättning och Måsen känns taggad, även fast han tycker det blir jobbigt att träna med det benet han helst gärna vill lämna kvar i stallet så kämpar han på bra den gamle ändå.. han har huvudet och viljan med sig, och på det kommer vi långt.

 

Ridträningen har vi förresten kommit framåt med, han tar vänster galopp från stillastående och jobbar stadigt i form i skritt och trav, galoppen är på g.. däremot höger galopp lyser med sin frånvaro, men han har ju sina skäl för det.. vi tränar regelbundet varannan vecka för Malin Brunzell som har hållit hoppet uppe för oss många gånger under lite kämpiga tider (jag vet var ja ska leta Måsen om han inte står i stallet en dag ;).

 

Sen må jag ju skvallra att jag äntligen har fått hem Måsens nya tävlingssele, som jag beställde i början av sommaren.. en Racing Tack sele, givetvis i färgen orange.. och han blev gööörsnygg i den kan jag lova ;)